Första delen av vår resa kommer att handla om att vi börjar ute i rymden i vårt solsystem samt med de planeter vi känner till. I slutet av detta moment vill jag att du lämnar in anteckningar där du skriver om de olika områden som tas upp så var noga med att anteckna efterhand!
Solen är en relativt vanlig typ av gul stjärna. Den befinner sig i centrum av vårt solsystem. Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen.
En planet är en ganska stor himlakropp som rör sig runt en stjärna och följande kriterier måste gälla om det ska räknas som en planet:
- befinner sig i en omloppsbana runt solen,
- är nästan sfärisk på grund av sin egen gravitation samt
- dominerar sin omgivning.
Merkurius, Venus, Tellus (Jorden), Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Runt planeten Tellus (Jorden!) snurrar en himlakropp och en himlakropp som rör sig runt en planet kallas för måne. Vår måne heter egentligen Luna men kallas vanligtvis bara för Månen!
Förutom planeter finns det fem dvärgplaneter, bland annat Pluto, men dessa himlakroppar är för små eller har för liten påverkan för att räknas som "riktiga" planeter.
Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt liv på planeten jorden och den jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen, och dessa ligger i en rät linje. Solen är cirka 400 gånger större än månen men ligger 400 gånger längre bort vilket gör att de två himlakropparna är nästan lika stora sett från jorden.
Se följande film genom att klicka på länken: Universum och Planeterna
Börja nu göra några anteckningar kring vad du lärt dig kring detta första område!
Big bang
Den vetenskapliga teorin om hur vårt universum blev till brukar kallas The big bang theory och bygger på att vårt universum skapades genom att materia började röra sig ut från den mittpunkt som den tidigare befunnit sig i och det handlar alltså egentligen inte om någon explosion. Utifrån denna teori skapades universum för ca 13,7 miljarder år sedan. Detta är då den vetenskapliga teorin och längre fram kommer vi att titta närmre på hur man ser på universum ur ett religöst perspektiv.
Se följande film genom att klicka på länken: The big bang
Fortsätt att fylla på dina anteckningar med vad du lärt dig om The big bang!
Årstider
Jordens rörelse påverkar oss genom att vi får olika årstider beroende på jordens position i förhållande till solen.
Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen (ca 20-21 mars) sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämning ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december. Delar vi in månaderna efter kalendern blir det så här:
våren - mars, april och maj
sommaren - juni, juli, augusti
hösten - september, oktober, november
vintern - december, januari, februari.
Tid
Varför har vi den tid vi har då? Ja, börjar vi tänka på varför det är det år det är så utgår vi i tideräkningen från Jesus födelse som då blir år 0. Detta är ju något som man bestämt i efterhand vilket då innebär att ingen hade en aning om att man levde år 0 just då.
Eftersom årstidsåret utifrån vårt sätt att räkna tid med dagar, timmar, minuter och sekunder är lite mer än 365 dagar (ca 365,2422...) måste vi ibland justera årets längd så att årstiderna ska hålla sig på rätt plats i kalendern. Det gör vi genom att lägga till en dag vart fjärde år så att året då får 366 istället för 365 dagar. Därför säger vi att det är skottår vart fjärde år och den dag vi lägger till är den 29:e februari, som kallas skottdagen.
Förutom variationen i hur många dagar det är på ett år har vi också en variation i vad klockan är på olika platser i världen. Detta beror på att jorden roterar kring sin egen axel, vilket innebär att det aldrig bli samma klocktid eller soltid över hela klotet. Lokaltiden är bara gemensam för de platser som ligger på samma meridian. Meridian är ett annat namn för längdgrad och längdgraderna utgår från polerna på jorden. Förutom längdgrader finns det också breddgrader. På bilden nedan ser du en breddgrad (latitud) markerad med siffran 1(röd) och en längdgrad (longitud) markerad med siffran 2 (svart).
Den svarta längdgraden ovan är inte vilken längrad som helst utan den kallas för nollmedianen och går bl a genom Greenwich i södra London. Utifrån denna längdgrad är jordklotet uppdelat i olika tidszoner med en timmes förskjutning ju längre man rör sig från den åt öst och väst.
Platser som ligger längre österut och längre västerut har lokaltid som ligger respektive före och efter. Sättet man har löst detta på är att dela in jorden i 24 tidszoner. Till exempel är klockan 13.00 i Stockholm när den är 12.00 i London.
Glöm inte att anteckna efterhand!
Väderstreck
Ja, vad är då ett väderstreck. I texten ni nyss läste pratar jag om österut och västerut, men vad betyder det då? Ett väderstreck markerar i vilken riktning något ligger. Bilden nedan visar olika riktningar där N står för norr, O för ost, S för syd och V för väst. Riktningen är inte alltid exakt och därför använder man sig av beteckningar som t ex NO som då betyder NordOst. Vill man vara riktigt exakt kan man t o m säga t ex NNO som då betyder NordNordOst, vilket då betyder att något ligger lite mer mot norr än mitt emellan norr och ost. Titta på bilden nedan och titta sedan på kartan ovan. Fundera på vad som ligger norr om, syd om, öst om och väst om Sverige så att du lär dig hur man tänker utifrån väderstrecken!
Tidvatten
Tidvatten avser variationer i havsvattnets nivå med perioder på ungefär ett halvt dygn. Månens gravitation (dragningskraft) orsakar flodberg på båda sidor jordklotet. Dessa vattenansamlingar rör sig över havets yta eftersom jorden roterar kring sin axel.
Ebb är den tidsperiod då havsvattnet drar sig tillbaka från kusten och vattennivån sjunker tills lågvatten uppnås. Därefter följer flod, då vattnet stiger tills högvatten uppnås, varefter förloppet upprepar sig. Ibland kallas lågvatten ebb och högvatten flod. Tidvattenhöjden är skillnaden mellan lågvatten och högvatten. Skillnaden kan vara ganska rejäl om du ser på bilden nedan...
Månfaser
Månfaser är de olika utseenden som månen har under loppet av en månad, sett från jorden. Faserna har namn som nymåne, halvmåne och fullmåne. Orsaken till faserna är att månen rör sig så att solen belyser den på olika sidor under olika veckor, medan vi på jorden bara ser en och samma sida hela tiden. Solen och månen vandrar ungefär samma väg över vår himmel, och dessutom nästan lika fort. Månen sackar dock efter lite varje dygn, och efter 29,5 dygn har solen varvat månen. Under denna tid genomlöper månen alla sina faser.
Ibland pratar man om månförmörkelse men vad är då det? Månförmörkelse inträffar när solen, jorden och månen ligger i rad (med jorden i mitten). Jordens skugga träffar månen som därmed blir förmörkad, helt eller delvis. Om jorden någon tid under händelsen skuggar hela månen från direkt solljus, inträffar en total månförmörkelse. (se bild nedan)
Anteckna, anteckna, anteckna...
Planeten Tellus (Jorden)
Jordens historia brukar delas upp i olika tidsåldrar. Om vi börjar från jordens skapelse för ca 4,5 miljarder år sedan år går framåt brukar man säga att tiden fram till för ca 545 miljoner år sedan kallas för urtid. Det mest spännande som hände under denna gigantiska tidsperiod var att de första levande cellerna dök upp för ca 3,5 miljarder år sedan och urberget bildas under denna period.
Tidsperioden för 545 miljoner år sedan till för 245 miljoner år sedan kallas för forntid. Under denna period dyker det upp en hel del nya djurarter i haven och dessa kan man hitta rester av i form av fossiler.
Tidsperioden från 245 miljoner år sedan till för 65 miljoner år sedan kallas för medeltiden. (Medeltiden kommer även att dyka upp lite senare i historien men det återkommer vi till.) Klimatet var nu varmare och det fanns dinosaurier. Medeltiden delas in tre mindre tidsperioder: Tiras, Jura och Krita.
Den sista tidsperioden som vi har är nutid som inleddes i och med att dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan. Nutiden delas in i två perioder: Tertiär och Kvartär. Den senare perioden innebar kyligare tider med flera istider och för ca 2 miljoner år sedan dök de första människorna upp.
Jordens uppbyggnad
Jordens uppbyggnad består av följande lager vilka syns på bilden nedan:
1. Inre kärna
2. Yttre kärna
3. Undre mantel
4. Övergångszon
5. Yttre mantel
6. Jordskorpan
De yttre delarna av jordens inre består av två lager. Det översta av dessa kallas för litosfären och består av skorpan samt den stelnade delen av de övre delarna av manteln. Under litosfären ligger astenosfären som bildar den inre delen av den yttre manteln. Astenosfären uppför sig som superhettad materia som är i ett halvflytande, plastiskt, tillstånd. Litosfären "flyter" i praktiken på astenosfären och är uppdelad i olika kontinentalplattor.
Det finns sex större kontinentalplattor och minst 6 mindre plattor vilket du kan se på kartan här ovan. Några av de större kontinentalplattorna är afrikanska kontinentalplattan, Stilla havsplattan, Nordamerikanska kontinentalplattan m fl. Kontinentalplattornas rörelse skapar sprickor som vulkaner kommer ifrån (magma finns under, och flyger upp). När kontinentalplattorna krockar med varandra blir det jordbävningar.
Se följande filmer genom klicka på länken: Jorden Del 1, Jorden Del 2, Jorden Del 3, Jordbävning och Vulkaner
Varför blir det jordbävningar? Skriv i dina anteckningar!
Världshaven
Förutom solljus är även vatten en förutsättning för liv och cirka 71% av Jordens yta består av vatten. Man brukar säga att det finns tre världshav (Läs mer om världshaven genom att klicka på vart och ett av namnen):
Atlanten
Indiska oceanen
Stilla havet
Av allt vatten som finns på Jorden är 97,5% saltvatten och ca 2,5% är sötvatten. Havsvattnet är salt medan vattnet närmre kusterna och i floder och älvar är sött. I världshaven har vattnet en salthalt på ca 3,5% vilket innebär att det i en liter vatten finns ca 35 gram salt.
Även om det ibland ser ut som havet är helt stilla är det aldrig det. Havet är i ständig rörelse. En havsström är en mer eller mindre regelbunden rörelse av havsvatten i någon av jordens hav eller oceaner (annat namn för världshav). Havsströmmar kan var tusentals kilometer långa och har mycket stor betydelse för klimatet. Till exempel görGolfströmmen att klimatet är betydligt varmare i nordvästra Europa liksom Kalifonien-strömmen gör klimatet på Hawaii betydligt svalare jämfört med andra regioner på samma breddgrader.
Ibland dyker det upp konstiga väderfenomen. Ett sådant är tsunamis eller jättevågor. En tsunami är en typ av vattenvåg som uppkommer vid en vertikal förskjutning av stora vattenmassor, i de flesta fall på grund av seismisk aktivitet, d v s jordbävning, på havsbottnen. Tsunamier kan uppkomma genom att jordskorpan under havet rör sig så att vattnet ovanför trycks upp eller "faller ned".När vattnet efter förflyttningen ska återta sitt jämviktsläge under inverkan av gravitationen bildas en våg med mycket stort energiinnehåll genom den stora vattenmassa som satts i rörelse. Vågen rör sig som en longitudinell våg, till skillnad från oceanvågor förflyttas vattnet i hela oceanen ner till bottnen vilket döljer den enorma energin i vågen ute på öppet hav. När vattenbottnen blir grundare kommer energin i vågen tvinga havsnivån att höjas då det strömmande vattnet inte har någon annanstans att ta vägen. Fasen är sådan att vågfronten alltid består av en mindre dal. Havsnivån kommer alltså först att sjunka undan och sedan höjas ännu kraftigare. Nedan ser du en animerad bild av tsunamin i Indiska oceanen 2004:
Vattnets kretslopp
Allt vatten som kommer ned i form av nederbörd strävar efter att ta sig neråt med gravitationens kraft. Gravitation innebär att saker och ting dras ned mot jorden vilket gör så att vi inte svävar upp från jordens yta. En del av vattnet färdas via avrinning till lägre marker, och kan rinna ut i exempelvis sjöar. Andra delar av vattnet sjunker neråt. När det sjunkit tillräckligt långt hamnar det i grundvattnet. Solen driver vattnets kretslopp genom att värma upp vattnet i haven. Vatten avdunstar och bildar vattenånga, stigande luftströmmar tar med ångan uppåt i atmosfären där svalare temperaturer får den att kondensera d v s återgå till vätska, och bilda moln. Luftströmmar transporterar molnen runt jorden, och in över land. En del moln stannar givetvis över havet. Molnpartiklar kolliderar, slås samman, växer och faller till slut ned i form av nederbörd. Beroende på temperaturen kan nederbörd falla som snö eller regn. Nederbörd i form av regn är vanligast, och om den faller på land kan ytvatten bildas, som med gravitationens hjälp söker sig till bäckar och floder för att slutligen mynna ut i havet igen. Allt vatten som faller på land bildar dock inte ytvatten, en del tar sig igenom ned i jordtäcket, en del av detta vatten bildar grundvatten. Grundvattnet är en viktig del i vattnets kretslopp. Här finns den stora reserven av sötvattentillgång, som kan rubbas eller skadas beroende på vad som sker i och kring ovanliggande jordlager. En del av det infiltrerade vattnet sjunker inte så djupt att det kan räknas som grundvatten, utan rinner en bit under markytan, för att rinna ut i ett vattendrag. På sikt återvänder vattnet till havet, och cykeln är sluten. Se bilden nedan:
Att ha tillgång till rent vatten är något vi tar för givet då vi bara kan slå på kranen och få dricksvatten direkt. Så är det inte för alla. På nedanstående karta markerar de gröna fälten de områden i världen där alla har tillgång till rent vatten, medan de gula fälten är områden där de flesta har tillgång till rent vatten. I de områden som är rödmarkerade har bara en av fyra personer tillgång till rent vatten.
Är vatten viktigt? Skriv i dina anteckningar!
Människans ursprung
Den människa som då fanns för två miljoner år sedan var ju inte som du och jag. Vi tillhör Homo Sapiens och den första människa av detta släkte man känner till hittades i Afrika och är ca 195000 år gammal.
Läs följande artikel: Människans ursprung
Se följande filmer genom att klicka på filmernas namn: Den första Homo Sapiens, Homo sapiens Del 1, Homo sapiens Del 2, Homo sapiens Del 3
Vad vet du nu om människans utveckling? Skriv i dina anteckningar!
Världsdelarna
Jorden landområden brukar delas upp i olika världsdelar. Dessa är:
Europa - Markerat med rött på kartan nedan
Asien - Markerat med orange på kartan nedan
Afrika - Markerat med gult på kartan nedan
Oceanien - Markerat med lila på kartan nedan
Sydamerika - Markerat med mörkgrönt på kartan nedan
Nordamerika - Markerat med ljusgrönt på kartan nedan
Antarktis - Markerat med blått på kartan nedan
Avslutande uppgift
Nu har du läst det jag vill att du ska läsa i det här första momentet. Din uppgift är nu att sammanfatta det du läst och sett, med egna ord, så att jag ser att du förstår. Du ska skriva minst en A4-sida om vad du nu lärt dig och lämna in till mig. Använd dina anteckningar!
När du är klar med uppgiften att sammanfatta det här momentet går du tillbaka till reseplaneraren och kollar vad du ska göra härnäst.
